Ett register på uppgång!

– SBR befinner sig nu i en ny fas där vi kan börja skapa mervärde även för verksamheterna, säger registerhållare Johan Franck.

Det nationella kvalitetsregistret för den specialiserade beroendevården (SBR) skapades 2009 av representanter från flera av Sveriges beroendeverksamheter eftersom man uppfattade stora skillnader för patienter över landet och en vård som låg långt ifrån de nyutkomna nationella riktlinjerna. Syftet med kvalitetsregistret är att stödja utvecklingen av en bättre vård och hälsa för dessa patienter i Sverige genom att tillhandahålla underlag för förbättringsarbete och forskning.

Ska spegla god beroendevård

SBR behöver samla in det som är viktigt att veta för att bedöma om vården är god och jämlik. Avsikten är att SBR ska kunna användas för kvalitetsuppföljning i hela beroendevården. Professor Johan Franck är registerhållare för SBR sedan 2013. Johan, hur har kvalitetsregistret medverkat till att vården blivit bättre och mer jämlik? – Det viktigaste är att vi börjat mäta och jämföra olika aspekter på beroendevården, exempelvis vårdtyngd (vilka symtom och problem som patienterna har), vilka undersökningar som görs (t ex hepatitprover) och behandlingsinsatser som ges (om de överensstämmer med nationella riktlinjer).

– I början låg fokus på beskrivning av patienterna. I dag ligger tyngdpunkten på insatser och utfall. Exempelvis så frågar vi nu patienterna hur deras användning av alkohol och narkotika sett ut de senaste 30 dagarna, vilket är en god indikator på problembilden. Genom att ställa den frågan vid uppföljningssamtalet får vi en samlad bild av hur stor andel av patienterna som faktiskt förmår att minska sin konsumtion. Skador av alkohol och narkotika skapar stora kostnader för samhället.

– Genom SBR kan vi följa viktiga kvalitetsaspekter av beroendevården, och i förlängningen även effektiviteten i behandlingsinsatserna. En viktig aspekt av SBR är att öka förutsättningarna för jämlik vård så att alla som söker hjälp för beroende får evidensbaserad behandling, och av samma kvalitet. Så är det tyvärr ännu inte.

Hur kan kvalitetsregistret bidra till ökat kvalitetsmedvetande? Hur har det gått att arbeta med kvalitetskontroll?

– Inom beroendevården har det inte funnits något systematiskt kvalitetsarbete. En orsak bland flera är att det finns ett delat huvudmannaskap (hälso- och sjukvård respektive kommunal socialtjänst) och att verksamheterna sett väldigt olika ut (storlek, målgrupper, behandlingsutbud). Genom att hälso- och sjukvården nu bestämt sig för att använda gemensamma kvalitetsregister har vi startat en utveckling där man tittar mycket mer på vad som bedrivs i andra landsting/regioner, och patienterna har möjlighet att ställa frågor om varför en viss behandling inte erbjuds i det egna landstinget/regionen.

– Beroendevården är i princip 100 % skattefinansierad och det är viktigt för oss att kunna motivera verksamheten. Därför behövs både kontinuerlig uppföljning och jämförelse av kvaliteten i insatserna, och information om hur det går för våra patienter.

– Att mäta sin egen verksamhet kan upplevas som jobbigt och mötas av motstånd. Det är därför helt avgörande att vi som arbetar i beroendevården uppfattar att kvalitetsregistret skapar mervärde och gör våra verksamheter mer attraktiva för patienterna. Det kan bara ske genom att kvalitetsdata direkt återkopplas till medarbetare på den enskilda enheten. SBR har även sedan starten haft återkommande årskonferenser för medarbetare och brukarföreningar där förslag och idéer fångas upp.

Prioriterade förbättringsområden

Resultaten är ännu inte helt generaliserbara på grund av låg täckningsgrad och låg registreringsgrad på många enheter. Ett mål är därför att öka täckningsgraden – både att att fler enheter börjar registrera och att de som redan registrerar fortsätter.

Johan, hur jobbar ni för att få högre täcknings- och registreringsgrad?

– I stort sett alla beroendemottagningar är nu anslutna till SBR. Antalet registreringar har ökat mycket kraftigt och arbete pågår i flera landsting för att införa automatisk överföring av kvalitetsdata till SBR ur de elektroniska patientjournalerna. Detta kommer att medföra en ännu större ökning. Det i sin tur gör att SBR kommer att vara en mycket bra datakälla för ledning och styrning av beroendevården nationellt.

Finns det några förbättringsområden inom beroendevård? Hur jobbar ni med förbättringar – både på system-, verksamhets- och individnivå?

– På individnivå handlar det alltid om tillgänglighet och bemötande. Jämlik vård är också ett viktigt fokusområde. Där har beroendevården blivit mycket bättre i och med de nationella riktlinjerna, men vi kan förbättra oss ytterligare när det gäller behandlingsutbudet över landet, och hur vi upprätthåller kvalitet i specifika behandlingsinsatser, till exempel läkemedelsbehandling och återfallsprevention.

Högt ställda mål

Det finns några ytterligare mål med SBR. Ett är att SBR är tillgängligt och påverkbart. Ett annat att SBR återrapporterar effektivt resultat till berörda. Och ytterligare ett rör omvärldsbevakning. Men möjligheterna att nå dessa uppsatta mål är beroende av engagemanget från alla berörda, verksamhetsledning, behandlare och patienter/brukarföreningar.

Vilka är planerna framöver?

– Vi kommer ytterligare öka registrets täckningsgrad, och arbeta för ökad användning av registerdata för förbättringsarbete i verksamheterna. Ett register är helt beroende av täckningsgraden, och att data är så kompletta som möjligt. I och med att vi övergår till automatisk överföring kommer vi fokusera mer på systemgemensamma mallar för sökord i journalerna.

– Utvecklingen de senaste året har varit fantastisk och SBR befinner sig nu i en helt ny fas där vi kan börja skapa mervärde för verksamheterna. Det är ett av skälen till att registrets styrgrupp nu består av verksamhetschefer (eller motsvarande) så att vi får en direkt koppling till beroendevårdens ledningsnivå.