Brukarrepresentanter är en viktig kunskapskälla

– Vi har erfarenhet av beroendeproblematik som är värdefull för andra att få veta och att lära av, säger Inger Forsgren, brukarrepresentant i SBR:s styrgrupp.

SBR:s styrgrupp består av verksamhetschefer och andra ledningspersoner på psykiatriska och specialiserade beroendekliniker i olika delar av landet samt två brukarrepresentanter. SBR har därmed sin främsta kontakt med brukarföreningar och patienter genom de två brukarrepresentanter som finns i styrgruppen. Men målet är att fördjupa samarbetet än mer framöver.

En mer öppen återkoppling av resultat, större engagemang i arbetet med att få brukarrepresentanterna till SBR-konferensen och fler förfrågningar om samarbete är några åtgärder som nämns för att fördjupa samarbetet.

Inger Forsgren, från RFHL*, är en av brukarrepresentanterna i SBR:s styrgrupp.

Inger, hur länge har du jobbat med SBR? Varför är du engagerad?

– Jag har varit medlem i SBR:s styrgrupp sedan 2013. Det är just möjligheterna till påverkan som gjort att jag engagerat mig i SBR. Jag har ett stort engagemang för beroendefrågor och inom SBR kan jag använda mina egna erfarenheter från beroendevården på ett positivt sätt.

Brukares erfarenheter

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, är ”brukares erfarenheter en viktig kunskapskälla för att utveckla missbruk- och beroendevården, både i det enskilda mötet och hur verksamheter behöver förbättras”. I SBR sker kontakten med brukarföreningarna främst genom brukarrepresentanterna i styrgruppen men även mer fördjupade samarbeten kan skapas för särskilda uppdrag.

Hur har dina kunskaper och egna erfarenheter kommit till nytta för SBR?

– Jag har egen erfarenhet av beroendeproblematik och just den erfarenheten är värdefull för andra att få veta och att lära av. Inom RFHL jobbar jag med mer övergripande frågor och fångar därför upp även andra brukares kunskaper och erfarenheter. Mitt jobb handlar också om att motivera andra medlemmar till att medverka i olika kvalitetsforum för att försöka förbättra och utveckla beroendevården. På så vis kommer våra kunskaper och erfarenheter till nytta för SBR.

Individanpassat

SBR är ett verktyg i arbetet för en god och jämlik vård för patienter med skadligt bruk och beroende i hela Sverige.

Vad är ”god och jämlik beroendevård” för dig, Inger? På vilket sätt ser du att SBR kan medverka till detta?

– God och jämlik vård för mig är främst att behandlingarna är individanpassade. Att patienterna får den behandling som de verkligen behöver. Det är jätteviktigt att arbeta med kvalitetsförbättring inom SBR. Att ta reda på vad som inte fungerar så bra och varför det inte fungerar så bra. För det är så vi får fram vad som kan förbättras och förändras så att vi får en god och jämlik vård i hela Sverige.

Patienten som ”medskapare”

För några år sedan påpekade Sveriges Kommuner och Landsting att ”den traditionella synen på patienten/brukaren som ”mottagare” av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med ett förhållningssätt där patienten och brukaren också innehar rollen som ”medskapare”. För detta kan leda till förbättrad kvalitet och effektivitet samt nödvändig individualisering av välfärdstjänsterna.

Kan den här synen på patienten som ”medskapare” istället för ”mottagare” förbättra beroendevården, tror du?

– Det är jätteviktigt att vården utformas utifrån individens egna förutsättningar. Att behandlingarna är individanpassade. Här tror jag att SBR verkligen kan bidra till detta. Att se vad patienten behöver. Det kan ibland vara svårt för den behandlande läkaren att lämna över ”makt” till patienten. Men när jag tänker på begreppet ”makt” så behöver det egentligen bara handla om att våga lyssna på patienten.

Beroende - stigma för många

Beroendeproblem omgärdas fortfarande av ett stigma som gör att många drar sig för att söka råd, stöd och hjälp inom beroendevården.

Varför tror du att det fortfarande är så? Hur kan vi få bort det stigma som fortfarande omgärdar beroendeproblem? Kan SBR vara användbart för att förändra detta?

– Det är bra att beroende nu klassificeras som en sjukdom för då får man ju faktiskt vård. Då kommer vi ju också ifrån attityden att man får skylla sig själv om man har ett beroende. Man kan ju faktiskt inte straffa bort ett beteende. Det är också bra att man nu även uppmärksammar annan psykisk ohälsa eller samsjuklighet. Har du barn kan det fortfarande vara så att man inte vågar söka hjälp, och det är ju ett bekymmer. Men ju mer kunskap man får om beroende och beroendeproblem, desto bättre är det. Så här kan ju SBR bidra till att vi får in mer kunskap som vi i sin tur kan sprida vidare. Våra kunskapsseminarier är annars bra för att sprida kunskaper.

Bemötande på agendan

Vad vill du och brukarna förändra och förbättra inom beroendevården?

– Den fråga som alltid kan förbättras är bemötande. Och då tänker jag i synnerhet på att man får vara en del i sin egenvård. Att man tar ansvar för sin egen vård och behandling. För man växer som människa och det är oerhört viktigt för tillfrisknandet. Ett sådant arbetssätt kan faktiskt bara gynna alla. Sedan bör det vara ett ömsesidigt givande och tagande inom beroendevården. Vi behöver ibland komma ifrån ”stuprörstänket” för så länge vi har olika ansvar måste det också finnas någon som tar ett övergripande ansvar. Här kan ju därför SBR vara något bra.

Hur skulle du vilja att verksamheterna arbetar med SBR?

– Ju mer verksamheterna registrerar desto bättre är det för patienterna. Så SBR:s statistik är jätteviktig. Och inom verksamheterna måste man våga fråga patienterna om de vill medverka. Det är viktigt att våga ställa frågan. Tanken med SBR är ju att statistiken också ska kunna vara användbart till forskning.

*RFHL, förkortning av Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, är ett intressepolitiskt förbund som startades 1965. Förbundet arbetar för målet ”ett jämlikt samhälle utan social diskriminering”.